¦ Surprise

från början till nu

På bilden ser ni Soppan. 11 Maj 2013 och andra gången jag (vi) red henne. Hon var så fet så ingen sadel passade henne och vi fick rida barbacka i ca 1 månad innan den bredaste passade henne. Hon fick panik av att stå i stallet själv, slämgde sig, reste sig, slet sig och gnäggade för full hals. Det tog 15 minuter att sitta upp på henne för hon kunde inte stå still och när man väl kom upp reste hon sig och fick panik av att vara själv i ridhuset. Hon gnäggade hela tiden, hela de 20 minuterna vi kunde rida henne utan att hon skulle bli helt annfådd. Hennes hovar var dåliga och hon hade ont av att bara gå. Kvaliten på hennes man var hemsk och halva manen var bortsliten inom en månad. Man kunde knappt börja trava utan att hon började studdsa och hålla på. Och att rida ut var det inte äns på tal om. När man kom upp stegrade hon och hoppade rakt ut i vägen, stegrade framför bilar och var allmänt farlig.
 
Nu, mer än ett år senare är hon en helt annan häst. 
På bilden ser ni Soppan. 1 Juli 2014. Soppan är nu i lagom hull (småtjock av sommarbete). Hon kan stå i stallet själv utan minsta problem, man kommer upp på en häst som står stilla på 3 sekunder. Inga problem med att vara själv på ridbanan. Kan rida länge utan att ha en helt död ponny i slutet av passet. Skor på alla fyra, inte det minsta öm och tar ut steget till max. Tar alla fattningar bra utan att krångla med att studdsa eller nått liknande. Rider ut själva och i grupp utan minsta tvekan. 
 
Kan inte mär än säga att Soppan har växt enormt som individ. Jag är så fruktansvärt stolt över oss och hur långt jag och Sharon har kommit med Soppan. Ett år är inte mycket men skillnaden är enorm. Ja, vi har mycket mycket mer att jobba på jag kan inte undgå att se skillnade vi gjort hitentills. Nej, Soppan är ingen mästare på att hoppa och hon kan inte äns skänkelvikning. Men hon är bäst för hon är Soppan och i mina ögon är hon perfekt. Ja, vi blir ovänner ibland och kan inte alltid förstå varandra men dagen därpå är hon den stjärna hon brukar vara. Jag är så himla glad att jag får ha dig som foderponny. 
 
 
"lika tajta som kolatomerna i en diamant",
 
men jag älskar dig så mycket mer än till månen och tillbaka,
 
we go together like copy and paste,
 
du är luften jag andas.
 


Postat av: Adelina

Jag skriver det igen, jag håller med dig, ni har gjort ett sådant fantastiskt jobb med Soppan, jag menar, till och med jag vågade sitta på henne när jag var som värst (hitintills) i mitt sinne ;)
Men verkligen, ett helt fantastiskt jobb och hon är så otroligt fin också!

Svar: Sånnahär ord värmer såå mycket om hjärtat! Tack ska du ha! :) ♥
Sharon Eden America Hajny

2014-07-04 @ 17:26:56
http://hstteam.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: