❯ Jag minns inte så mycket om hur jag började detta året förutom att jag bestämmt mig för att äta enligt LCHF dieten. Det fungerarde tills jag fick utslag över hela magen och under armarna som kliade så mycket att det höll mig vaken på nätterna, så då slutade jag med det. Enligt bloggarkivet (som jag får tjuvkika i under hela denna summeringen) verkar det som om jag hade fullt upp och därav bloggade jag inte så mycket den månaden, ett mönster som sedan visade sig hålla i sig för resten av året.

 

❯ Liksom månaden innan hade jag fullt upp utanför bloggvärlden. Däremot hann jag med att åkta till Söderåsen med Clara och fota. Den månaden fick jag även ett ryck och skrev det här inlägget, som jag fortfarande tycker är aktuellt och viktigt för mig själv att läsa igenom då och då. Jag hade mycket att göra i skolan eftersom jag har praktik under vårterminerna men så kom min efterlängtade Red Bull jacka och hela Formel 1 ståhejet drog igång på riktigt. Avslutade månaden med att åka till Göteborg för att gå på Eurohorse mässan och handlade med mig lite saker. 

 

❯ I mars kom det en MASSA snö till oss i södra Sverige. Soppan tvingades ut i stora snödrivor och vi kunde för en gångs skull ha lite kul i snön från hästryggen. I mars drog även min första praktik igång och jag hamnade på ett äldreboende utanför Malmö där jag nu jobbar som timmanställd så detta tog upp mycket av min tid.

 

❯ Gaby, jag och en kompis bokat skidresa och den blev av. Vi åkte över en weekend till Hovfjället och surfade på snön. I denna vevan hade jag även laddat ner Lightroom och började redigera mina bilder där istället för i Photoshop där jag numera endast redigerar storleken samt retucherar små-saker vid behov.

 

❯ Clara, Gaby och jag åkte även ner till Häckeberga naturreservat när snön låg kvar och dum som jag är gick jag genom isen på sjön, blev blöt om foten och fick komma på en nöd-lösning för resten av vår vandringsrunda som inte ens hade hunnit sätta igång innan jag tabbade mig.

 

❯ I mars satte även F1 säsongen igång och Gaby och jag började med att gå upp mitt på natten för att se GP:n i Australien. 

 

❯ Utöver fortsatt redigering i Lightroom, fotograferingar med Clara, skolan och stallet så var april en sorgsen månad. Tim "Avicii" gick bort och trots att jag aldrig varit galen i honom eller i hans musik var jag väldigt hormonell och detta resulterade i att jag grät en hel jäkla massa. Formel 1 racen gick katastrofalt för Max (som är min favorit förare) vid denna tidpunkten så det gjorde inte precis månaden något bättre. 

 

 

❯ I maj hade jag praktik på hjärtavdelningen på SUS. Det var väldigt spännande och jag fick lära mig otroligt mycket. Förutom att vara i skolan och hos Soppan var Clara, Gaby, Ester och jag på hingstvisning på Grevlundagården. Bara sådär för skojs skull liksom. Det var mysig och varmt. Vädret hade ju börjat balla ur redan vid denna tidpunkten.

 

❯ Mot slutet av månaden flyttade vi Soppan till ett nytt ställe efter 3 år på samma ställe tillsammans med mina två närmsta vänner och deras hästar. Att stå i samma stall som mina bästa vänner med egen häst var klart en barndomsdröm som gick i uppfyllelse.

 

❯ I juni provjobbade jag på äldreboendet där jag tidigare haft praktik då jag nämligen blivit erbjuden sommarjobb där. Det gick bra men jag var väldigt trött efter mina arbetsdagar.

 

❯ Jag började kolla på en ny serire (The Punisher) som jag kollade klart lika fort som jag började och började direkt på Manhunt: Unabomber som jag också kollade klart.

 

❯ Clara och jag åkte på ännu en promenad som slutade med att vi gick två mil när vi enbart tänkt gå typ fyra km.

 

❯ Denna månaden var jag även på en weekend resa till Ukraina, där jag bland annat besökte Tjernobyl. Detta är klart något av det bästa jag någonsin valt att göra, så himla spännande att gå runt i övergivna byggnader. Det var som att gå in i en apokalyptisk värld. Om ni får möjligheten att någonsin åka dit så rekommenderar jag det verkligen!

 

❯ Denna månaden var jag och resten av familjen nere i Tjekien i en vecka för att hälsa på släkten. Resan till Tjeckien gjorde att jag missade ett F1 race, men det var också det enda under hela året jag inte såg!

 

❯ Juli började med vår och Soppans allra första utställning som inte kunde gått bättre! Soppan vann båda sina klasser och vi var (och är) otroligt stolta över vår underbart vackra ponny. Trotts tropisk värme med sol som stod på hela dagen skötte hon sig exemplariskt. Hela denna dagen var en dag jag aldrig lär glömma.

 

❯ Med årets värme och torka blev det höbrist i hela landet och jag och Ester fick snabbt åka och lasta hem de få balar vi fick tag på, en kvällsfotografering med Clara skedde vid sjön men resten av månaden bestod för min del av jobb, jobb och ännu mera jobb som sedan såklart belönades med en lön som jag snabbt shoppade upp. Blev en tv och spelunderhållning i form av ett playstation.

 

❯ Augusti var för mig ytterligare en månad av jobb. Men förutom att vara hos Soppan i värmen som fortfarande inte försvunnit och återgott till sitt normala sverige-sommar-väder lyckade jag få med mig min kära mor till Ales stenar en dag då jag vart ledig. Denna månaden var rätt så mycket av allt, formel 1, stall, jobb och förbberedelser inför skolan samt att jag använde min kamera till att ta ytterligare bilder på mina två katter.

 

 

❯ September var månaden då jag började få problem med ryggen. I sammband med detta tog jag tag i att kontakta en läkare då mina ben med jämna mellanrum domar och somnar av - ett myserium som fortfarande går olöst.

 

❯ Jag skrev in mig på körskolan och packade mitt schema med körlektion efter körlektion. I september drog även skolan igång så smått och även denna månaden drog jag med mig kameran till stallet ett par gånger för att ta lite nya bilder.

 

❯ Jag och resten av kompisgänget var även och plockade svamp en dag och det tyckte jag var väldigt mysigt - jag älskar att plocka svamp!

❯ Oktober bjöd på ytterligare problem med min jäkla kropp och jag gjorde här min första röntgen som inte visade något vettigt.

 

❯ Liksom majoriteten av detta året var värmen smått oroväckande men väldigt skön. Jag och mina två små-syrror, hunden Hero och min låtsasmamma var på en bergsklättringstur på Kullaberg och höjdrädda jag kom tillfälligt över min rädsla och klättrade upp med dom andra på klipporna. Vinden i håret, vattnet flera meter under dig och ljudet av vågor fick mig och känna mig fri på något extremt lugnande sätt och det var skönt att koppla av från allt annat.

 

❯ Vi hade även en gudomligt vacker höstfotografering med Clara och bilderna blev som vanligt helt fantastiska. Jag är så glad över att vi numera har vackra Arrie strövområde precis bakom stallet, underbart att kunna erbjuda Soppan lite mer natur att beffina sig i.

❯ November verkar enligt bloggarkivet vara en rätt händelselös månad. Värmen som vi tidigare haft var som bortblåst och det trista höstvädret drog med sig min motivation till livet. Utöver att enbart ligga i sängen och gjöra aboslut ingenting passade jag mitt gudbarn Penny några dagar och vi tog roliga promenader.

 

❯ Denna månaden kände jag mig väldigt inspirerad till att renovera mitt rum, men det har ännu inte blivit av. Jag väntar på ekonomiskt bättre tider innan jag börjar med några nya projekt.

 

❯ Jag tog även ÄNTLIGEN mitt körkort men bilen väntar jag fortfarande på!

 

❯ Grått, trist, mörkt, vått. U name it. Motivationen låg på botten och mina svårigheter att somna hittade tillbaka. Jag drabbades av panik flera gånger, ifrågasatte mitt liv och mådde så himla dåligt. Till stor del berodde detta på min förbannade rygg och mina jävla ben och deras avdomnande och att jag inte fått nåt vettigt svar på vad i helskotta det är för fel på mig. Jag gjorde ytterligare tre röntgenundersökningar som inte heller visade något som är relevant och nu väntar jag på att komma i kontakt med en privat läkare som är en vän till en vän i familjen. Förhoppningsvis kan han komma fram till något.

 

❯ I mitten av månaden fick jag även reda på att en av mina närmsta vänners pappa gått bort något som också var jobbigt. Jag kännde inte honom väl men att se sina vänner så ledsna och att själv inte kunna hjälpa till suger.

 

❯ Sen kom det snö och det blev julafton. En banger hann smälla utanför mitt fönster en natt och snart är det nytt år. Får se vad det har att bjuda på!

 

 

Idag var Gaby, Clara, Ester och jag på en ridtur vi bokat tillsammans. Vi rider u ytterst sällan alla tillsammans, dels för att gaby och jag bara har en häst och för att Claras inte är inriden än! Så vi bokade en tur på en timme med många snabba galopper. Det var jättemysigt att rida i skogen och riktigt kul att galoppera fort. Gör det alldeles för sällan med Soppan tyvärr :( 

 

Har inte mycket mer att skriva men vill nämna att härom natten så small det en banger (en liten granat typ) utanför mina fönster, på en balkong på gatan över. Så vi vaknade såklart av detta sinnesjukt höga ljud och kollade sedan på alla poliser, sjukvårdare, bobtekniker och kriminalare när dom jobbade utanför oss. Spännande men lite skrämmande när det är så nära en själv. 

 

Nyår firar vi med kompisar, jobbar dagen efter så inet sup för mig tyvärr. Jag får dricka Red Bull och kanske tar en lättöl. Annars så ska vi nog bada i bubbelpoolen och bara umgås, laga tacos och käka snacks! 

Foto: Clara Nilsson / Fotograf Clara Nilsson

 

Hiya huns!

 

Vaknade upp till ett snötäckt Malmö. Kunde inte bli gladare! Hade redan planerat in en jul-inspirerad fotografering så snön var en positiv bonus. Här är en bild från idag och resten är uppdelade på tidsinställad inlägg under veckan som kommer! 

 

Jaha. Då var jag här igen. Vet inte var jag ska börja, om jag ska skratta eller gråta eller vad jag ska göra. Jag var och gjorde mina tre röntgenundersöknigar. Ingen av dem tyder på att jag har något i mina njurar eller i resten av urinvägarna. Så det var ju både bra och dåligt. Min läkare gör inte mer än han behöver och eftersom jag inte är döende är mina symtom helt irrelevanta för honom så i början av det nya året ska jag byta till en ny läkare som arbetar privat och som dessutom är min mammas väninnas ex-sambo. Han har sagt att han ska ta emot mig, gå igenom alla mina tidigare undersökningar och mina symtom sedan remitterar han mig till alla andra typer av röntgen som jag inte varit på med akut remisser, för att vi ska kunna komma fram till vaför jag får sånna otroliga ryggsmärtor. Fatta att detta är hur svensk sjukvård fungerar?? Att man ska behöva ligga skrikandes på akuten för att någon ska vända sig om och reagera? 

 

Men annars så har jag mått lite bättre. Det hjälpte bra att få gråta av sig i stallet den där ena kvällen. Accepterade att jag är ledsen och mår skit och att det är okej att må dåligt. Har också haft en hel del att fixa de senaste dagarna, handlat sista julklapparna, varit på begravning och pluggat till en tenta jag hoppas att jag klarar. 

 

Idag var jag hos Soppan. Var längesen jag var där själv men det var rätt så skönt. Tråkigt för att stallet ekar tomt och man inte har någon att snacka med men också skönt för att jag inte stressade så mycket idag. Satte Soppan i skritten medan jag mockade och fyllde vatten sedan toga jag in henne och lät henne stå i solariet. Borstade, satte på gräsbrodd och gjorde sen i ordning henne för en tur ute i terrängen. Hon var riktigt pigg och taktade så fort jag kortade upp tygeln. Red runt i drygt en timme och läte henne galoppera av sig. 

 

 

 

Jag vet inte var jag ska börja. Den senaste tiden har min grova ångest hittat tillbaka och jag mår så dåligt. Som tidigare har jag ingen som helst tydlig förklaring till varför den är tillbaka, men min tanke är att så mycket beror på dom jäkla undersökningarna jag ska göra nästa vecka. Jag är så rädd, så himla rädd att de inte ska visa något och jag vet helt ärligt inte hur jag ska gå vidare med mina problem. Detta tynger mig så otroligt mycket, mina symtom påverkar min vardag något extremt och jag vill inte ens veta hur dåligt jag kommer må om undersökningsvaren kommer tillbaka negativa. 

 

Jag kan räkna på minga fingrar hur många timmar jag sovit de senaste nätterna och min sömbrist gör inte exakt något för att hjälpa mitt välmående. Pluggar stressat till en stor tenta som jag har om drygt en vecka och känner mig, liksom många av mina kompisar, inte helt motiverad till utbildningen just nu. Terminen har varit skittråkig och jag kan inte vänta tills vi får gå ut och praktisera istället. 

 

Något positivt är däremot att jag aar varit rättså hästmoiverad nu de senaste veckorna, men så kommer man till stallet och det är bäckmörkt, vått, vindigt och kallt. Packar höpåsar i blindo, mockar snabbt för att få jobbet gjort och fyller på vatten. Jag rider inte ens längre. Mitt ångestladdade humör är inte någon vidare bra grund för ett lyckat ridpass, risken är snarare att minsta lilla kommer få mig mig att bryta ihop. 

 

Mitt i denna vevan har även en av mina närmaste vänner förlorat sin pappa och jag känner mig så ledsen och otillräcklig. Vi träffades i all fall en kväll, köpte godis och kollade Grinchen, och det hjälpte en hel del. Förhoppningsvis för oss båda. 

 

Nu väntar jag bara på att få den här undersökningen klar och sedan hoppas jag att jag kan komma med några positiva nyheter för er. Jag ska försöka slänga upp något inlägg här eftersom jag har lite ideér och egentligen inte är omotiverad till bloggandet. Jag är bara så trött hela tiden och tar inte tag i mig själv när det gäller publicering av inlägg. Hoppas i alla fall att ni har det bättre :) 

 

 

 

Inte blivit någon bloggning på ett tag för att jag inte har haft tid och det har inte heller hänt något märkvärdigt sedan sist jag bloggade. 

 

Vi har haft tacokväll med tjejkompisar och spelade även lite Monopol och det var mysigt. Sedan har jag även hunnit få ok av min sjukgymnast att få vara i stallet upp till 3 dagar i veckan samt fått tid till tre olika radiologier som det så fint heter när man pluggar medicin i skolan. En CT, och två olika ultraljud ska dom göra så jag hoppas att vi hittar något så att vi kan gå vidare. 

 

Soppan har motionerats och idag var hon så fantastiskt fin att rida! Red dressyr och lånade Esters dressyrsadel så får mycket bättre förutsättningar i den för att samla henne högt. Vi har ju envisats med att rida henne långt och lågt i snart två års tid och det har ju blivit lite jobbig när man då vill rida ihop henne, särskilt i hoppsadeln som gärna underlättar en lättare sits. Men hur som helst så var hon väldigt lätt i handen idag och det var skönt. Hon gick även på bra frammåt, särskilt i slutet av ridpasset. Tränade mycket på att få henne lite mer rak i sin form i höger varv eftersom hon gärn överböjder halsen och huvudet så fick jobba mycket med yttersidan för att räta ut och då kändes det lite mer stabilt också. Sedan rusade hon lite väl i galoppen i vänster varv så fick göra lite tempoväxlingar för att få kontroll på bromsen, men överlag var det ett mycket lyckat pass!